Kvärk

Kvärk, en okänd del av Söderåsens Nationalpark

En för många helt okänd del av Söderåsens Nationalpark är den västra delen, Kvärk. I motsats till Skäralid, så är Kvärk ganska folktomt, här man möter sällan några andra vandrare.

Många som vandrar i Söderåsens nationalpark följer Skäralidsravinen antingen uppe på någon av ravinkanterna eller nere i ravinen. De som vandrar Skåneleden följer Dejebäcken mellan Klåveröd och Söderåsens Nationalpark. Söder om Dejebäcken (eller väster om Skäralid) ligger Kvärk, ett stort område som också tillhör nationalparken.

Kvärk och Kvärkaskogen omsluts av Kvärkravinen. Den är lika spektakulär som Skäralidsravinen, men den är inte lika bred, så utsikten över ravinen är mer begränsad än i Skäralid. Längst in i Skäralidsravinen vid Korsskär, går Dejebäcken och Kvärkabäcken samman och bildar där Skärån.

Kvärk är gammal kulturbygd, här fanns förr ett par gårdar och små torp, numera är området obebott, och de flesta husen är borta. Det finns både öppna betesmarker och blandad lövskog. Landskapet hålls öppet med hjälp av betande kor. I Kvärk finns det också gott om dovhjortar, dessa stöter man ofta på om man inte är alltför högljudd.

Det finns flera sätt att ta sig till Kvärk. Enklast är med bil, antingen till den västra infarten strax söder om Klåveröd på vägen mellan Klåveröd och Kågeröd, eller från vägen till Dejebäcken. Man kan också vandra in i Kvärk från Skåneleden, dels genom skogen i Klåveröd inte långt från Skorsstensdalen, eller vid korsningen i Dejebäcken. En lite mer äventyrlig stig finns ungefär mitt för övernattningsplatsen vid Lierna, brant uppför ravinkanten. Till sist kan man också komma in söderifrån via Kongaö på en stig som går genom kvärkravinen över kvärkbäcken.

Att vandra i Kvärk är ganska enkelt, det finns bra grusvägar runt hela området. Ett tips är att stanna två nätter istället för en, vid övernattningsplatsen i Lierna. Använd den extra dagen åt att utforska Kvärk, samt ta en tur till Härsnäsdammarna, eller uppe på Skäralidsravinens södra ravinkant.

Foto: Mikael Persson

Pin It on Pinterest